Trikkie är död. Hon får nu komma till husse i himlen, jag är säker hon kommer att yla av glädje när hon ser honom, han var ju alltid så frikostig med maten. I himlen kan man äta hur många grisöron man vill utan att behöva tänka på vikten. Dessutom gör magen och höfterna inte ont längre då man kommit till himlen.

Det ända som inte är bra när Trikkie flyttat är att vi som är kvar här saknar henne så oändligt mycket.

 

Elisabet

8 maj 2008 16:14

Det värsta med djuren är att man får ha dem så kort tid, ush vad sorgligt!

http://stenvreten.blogg.se

 

Eva

8 maj 2008 19:08

Då är både Trikkie och husse glada nu.
Må så gott ni kan.
Eva.

http://evaihalmstad.blogspot.com

 

Adam

13 maj 2008 12:28

Jag saknar henne till 100%! Men man kan inte bara sörja, utan måste komma över detta!

Kram fra Adam

http://www.regnbagstidningen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Numera finns jag på  http://garnmoster.blogspot.com/   Varmt välkomna dit ...

Det är sommar, äntligen. Jag trodde aldrig i vintars när det var som mörkast och kallast att jag någonsin skulle vilja sticka ut näsan genom ytterdörren igen. Att man inte lär sig, jag har ett antal år att dra visdom ifrån, klart jag vet att det blir...

Jag har nu fått min hemlisvän, och jag är såååå nöjd. Det skall bli jättekul att få paket men det är minst lika roligt att skicka paketen. Det är också dags att svara på hemlisfrågorna, jag skall göra så gott jag kan.   1. Vilken sorts garn tycker du...

    Jag och Linda, Garnängeln, har slagit våra påsar ihop och gemensamt börjat sticka oss varsin poncho från samma mönster. Ponchon hittade vi i Vouge Knitting, Linda såg den först och blev förtjust. Jag är inte så himla förtjust i ponchor, men har s...

Jag har stickat ett linne i ekologisk bomull. Så här ser den ut efter att ha blivit använd några gånger. Nu är den redo för tvätt så man får väl hoppas att den drar ihop sig lite på bredden. Intill det ekologiska linnet ligger ytterligare ett linne j...